Centrala forskningsområden

Eftersom Sverige är lokaliserat i det som kallas för det boreala barrskogsbältet, eller "taigan", är just barrträd så som gran och tall de primära trädslagen om man ser till landet i stort. Ju längre söderut du reser desto mer lövträd finner du. Lövträd är också generellt bättre på att självså sig, vilket är en viktig orsak till det fokus som skogsbruket under lång tid har haft på barrträden.

För Skogsindustriernas magasin "Forum för Bioekonomi"
Centrala forskningsområden

Att anpassa skogen efter den plats den ska växa på är betydelsefullt och något som utvecklas allt mer. Det är också en av nycklarna till hur man på sikt kan öka mängden råvara på tillgänglig odlingsareal. I Sverige bedrivs världsledande forskning om trädens genetik för att få fram plantor som är bäst rustade för att ta fart och växa till stora träd.


Ett annat stort forskningsområde är hur automation och digitalisering ska kunna bidra i skogsbrukets utveckling. Det handlar lika mycket om att öka effektivitet och förädlingsvärde som att hitta vägar till ett mer skonsamt skogsbruk. Olle Gelin är projektledare för driftsystem på Skogforsk:

– Det här är ett väldigt avancerat område. Många jämställer nästan automation i skogen med rymden och rymdforskningen. Vi har stora utmaningar med den kuperade och väldigt varierande terrängen. Ett litet avsnitt kan innehålla både mjuk och hård mark, kanske också mark som inte ens är bärig, som våtmarker. Allt detta måste vi ta hänsyn till. Sedan har vi väderförhållanden med snö, regn och vind. Det är otroligt svårt att automatisera vissa delar och skapa den data som behövs, eftersom det ser så olika ut, men inget är omöjligt och datakraften och sensorerna finns där.


Det finns stora vinningar i att optimera och koppla ihop de olika leden i skogsbruket, alltså plantering, röjning, gallring och avverkning. En bättre röjd skog ger bättre avkastning vid gallring. Med hjälp av auto­mation och digital utveckling kan man få fram både "röjrobotar" och lättare skogsmaskiner som blir billigare att flytta. Det möjliggör fler gallringar med mindre uttag år gången.

– Även om det mest troligt kommer finnas förarlösa maskiner i skogarna om tjugo år kommer det också finnas maskinförare som hjälper dem på traven. Kanske hanterar föraren däremot två maskiner istället för en, varav den ena kan sköta de lite enklare passagerna och momenten helt självgående, säger Olle Gelin.


Genom att förbättra alla olika delar skapas en bättre kedja som med hjälp av digitalisering förhoppningsvis också kan knytas ihop med olika databaser. Vid avverkning vet markägaren vilka träd som vuxit bäst på vilken plats, vilket är användbart när nya träd ska planteras.